När synagogorna brann i Gaza

Året var 2005. Israel gav ifrån sig Gaza till Hamas och tvångsevakuerade de 21 judiska samhällen i området. Detta var den israeliska arméns största icke-militära operation med en insatsstyrka på 45.000 soldater och poliser. Trotts det brutala ödet för judarna i Gaza så var allmänheten positiv till planen. De hoppades och trodde att det var en väg till fred och en bättre tillvaro för palestinerna. Israel blev det första landet i modern historia att avstå mark som förvärvats i ett defensivt krig, för en fiende som ännu inte slutit fred med den.

Judar har levt i Gaza till och från i årtusenden, långt före islam eller kristendomen grundades, och i många århundraden innan begreppet en palestinsk nation föddes. Något som behövs belysas för att förstå hur det känns för de familjer som blev utkastade från sina självklara hem och den brutala uppgiften för de soldater som behövde utföra uppdraget. Ingen lämnade frivilligt.

Min flickvän var nybliven officer under denna operation och har berättat för mig om den traumatiska upplevelsen då hon var tvungen att bära ut gravida gråtande kvinnor som försökte hålla sig fast i synagogan, kvinnan som höll upp en bild på maken som dött för att försvara staden mot palestinierna och säger att nu är det förjävels, alla de som kallade dem nazister för att de gör så mot sitt eget folk, de religiösa flickorna som stod och sjöng samma psalm om sorgen i flera dagar och hur det känns att se hur torah-rullarna för sista gången bärs ut ur synagogan. Med tanke på den judiska historiens händelser så kan man dra klara paralleller till att åter igen fördriva judarna, skillnaden är att denna gång görs det ofrivilligt av judiska soldater. 

För att rädda stadens stora synagoga från att skändas av araberna så var soldaterna tvungna att rädda heliga föremål och sedan låta stadens invånare ta farväl. Hon berättar om de stod sida vid sida med människorna de hade som uppdrag av evakuera och sjöng tillsammans - inte ens högt uppsatta militärer höll tårarna inne. Man hade ett hopp om att palestinierna ändå skulle ha viss respekt för dessa heliga byggnader och därför lämnade man de kvar. Efter sju dagar, den 12 september 2005, lämnade den sista soldaten Gaza. Det tog bara 15 minuter innan de tände eld på den första synagogan.

Det här är bara en inblick, från en av tjugoen städer, från en av fyrtiofem tusen soldater. Det är bara ett av alla Israels försök till fred. Resultatet efter 2005 har inte blivit annat än fortsatta raketskjutningar från Gaza och ökad makt till terrorledningen Hamas. Många av de judar som evakuerades har fortfarande ingen stans att bo.

Video från den sista timman i synagogan (se hela!):

GP, SvD, Dag, Gp, Syd, Svt, Tv2, S, SvD, Bc, SvD, 2, DN, 1, 2, 3, 4, 5, Gp, 2, Dag, 2,Syd, 2, 3, Svt, St, 3, Lö, Tf, Ab, Ek, 2, Sb, Sr, 2, Kvp, Hh, T, 2, Ks,2, Syd, Gp, Dag, 2, Svt, 2, SvD, DN, 2, 3, SvD, 2, 3, Y, Hd, Hn, E24, Sr, 2, 3, M, C