Taco-kulturen har inte nått det heliga landet

Den senaste tiden så har min frustration växt över utbudet i matbutikerna. I de flesta fall så älskar jag maten här, men pita/falafel/hummus/schnitzel blir lite tradigt i längden. Dessutom finns det en hel del jag inte gillar, exempelvis äggplanta som är på topplistan över det mest äckliga jag någonsin ätit. Och då är jag en person som inte är kinkig med maten.

Jerusalem - 400kg hummus. I genomsnitt äter israeler 10kg hummus om året.

Men den riktiga frustrationen ligger i avsaknaden av en mängd produkter som jag har tagit förgivet på ICA. Min lista kan göras lång men främst så är det saker som är förknippade med tacos. Begreppet tex-mex verkar inte existera i huvud taget. Inte heller möjliga substitut som kan liknas vid smaken verkar vara möjliga att få tag på. Absurt nog så är det lättare att få tag på både kaviar, knäckebröd och snus. 

Min bittra listning av det jag saknar mest i stunden:

1. Allt som har med tacos att göra (Har visserligen sett tortilla-bröd men de kostade ca 60 kr för några torra inplastade stackare.)
2. Kräftor (Omöjligt)
3. Köttfärssås (Har letat på stormarknader men ingen verkar förstå vad jag menar.)
4. Pulver-dipp (Omöjligt) 
5. Dipp i störta allmänhet (Den enda dippen jag hittills hittat är något salsa-liknande från Pringles. En gång, på kibbutzen, sen dess har jag inte sett den igen.)  
6. All typ av gratäng (Fiskgratäng, potatisgratäng och allt annat gratinerat, går visserligen att fixa ihop rätt bra på egen hand.)
7. Beanässås (Hade aldrig trott detta.)
8. Filmjölk (Omöjligt. Har inte ätit fil med flingor på snart ett halvår.)

Jag är också lite förvånad över saker jag inte saknar som klassikern "svenskt kaffe". Det går alldeles utmärkt att dricka snabb-kaffe och dessutom så har jag börjat fastna för turkiskt kaffe med kryddor och socker. Även knäckebröd går att köpa på flera ställen så det är inga problem att fixa ett paket Wasa, men självklart lite dyrare. Jag har även turen att bo granne med en rysk affär som jag ska utforska lite närmare och förhoppningsvis fynda något på listan. Förövrigt är det bara att sluta klaga och börja bli kreativ i köket.

En rejäl uppdatering

Mamma har klagat på avsaknaden av blogginlägg, så jag får försöka mig på en update;

Det har varit två födelsedagar (bla Morans), Rosh Hashana, Yom Kipur, Sukkot och en massa lediga dagar för alla utom mig. Jag har ju börjat plugga från en svensk högskola på distans och det är frustrerande att följa svensk almanacka, minst sagt. Speciellt är jag avundsjuk under denna månad då högtiderna radar upp sig och jag försöker ta ledigt så gott det går. Men det känns otroligt skönt med aktivering och jag ser fram emot att bli en fullfjädrad något-inom-high-tech. Jag har också en enorm tur att mitt intresse ligger just runt detta område då Israel inte är kända för att betala ut dåliga löner på sina internationella storföretag. 

Mitt i allt detta har vi ju flyttat också. Lättare sagt än gjort. Men äntligen så börjar vi komma i ordning och jag trivs bättre än jag kunnat ana. Tel Aviv är verkligen en stad som länge har legat mig varmt om hjärtat och jag känner en ständig hunger över att utforska varje vrå i mitt kvarter. 

Nu ska jag ta mig mer tid att uppdatera bloggen, men for now så kommer lite bilder till mamma <3:

: 

Karin och Jenny var på besök från Sverige och vi drack Goldstar
med Avigail.

Glad / Förvirrad - random bar i Tel Aviv.

Utsikten från våran balkong - fantastiskt.

Moran och lillebror Neri - innan avfärd mot
norr och firande av Rosh Hashana (nyår).

Aviad kom från kibbutzen och hälsade på då
Moran hade födelsedag.

Balkongfesten var super - här syns Limor,
Esther och Shay.

Dagen efter så åkte vi med Aviad till kibbutzen för Yom Kipur.
Noam följde också med från Tel Aviv och det blev en kanonhelg.

Janine och Aviad kom åter och häslade på över Sukkot.

På väg till stranden.

Nicole och Janine - öl och sol i sanden.

Vattenpipa och rödvinshäng.

A woman called Golda

I går såg jag en fantastisk dokumentär om en av historiens coolaste personer - Golda Meir. En av de bidragande till att staten Israel grundades och än i dag finns på kartan. 

"Golda Meir kom att benämnas "järnladyn" inom israelisk politik, flera år innan samma epitet myntades angående Margaret Thatcher inom brittisk politik. David Ben-Gurion beskrev henne en gång som "den ende mannen i kabinettet". Hon var den första och hittills enda kvinnliga israeliska premiärministern, och den tredje kvinnliga premiärministern i världen." - Wikipedia 

Trailer:

The protocols of Zion - Judiskt herravälde

De flesta känner till den ökända konspirationsteorin om att judarna har som mål att ta över välden och dess ekonomi. Faktum är att de är på god väg, det påstår i alla fall betydligt flera än jag någonsin kunnat föreställa mig.

The Protocols of the Elders of Zion publicerades för första gången i Ryssland 1903 och är den skrivna planen för hur judarna ska få global makt och utrota alla andra religioner. Att ens fundera på om denna teori skulle ha någon typ av verklighetsförankring är ren galenskap och redan 1921 publicerade The Times artiklar som bevisade att mycket av boken är rent plagiat från tidigare politisk satir som inte har någon koppling till judar. Hitler använde denna ideologi för att sprida sin propaganda. Idag så föreläser arabiska ledare med samma ord och egyptisk tv har sänt dramatiseringar av The Protocols of the Elders of Zion och teorin används också för att styrka att judarna låg bakom 9/11. Och självfallet används den av Hamas.

Hamas-TV

I dokumentären The Protocols of Zion så djupdyker Marc Levin i ämnet och tar pulsen på Amerikas antisemitism och effekterna av konspirationsteorins populäritet. Chockande, skrämmande och en jävligt bra.

Trailer:


Radio Islam är ett bra exempel på hur man i modern tappning applicerar teorin: Ryssland och den judiska makten

Dafna & the cookies - Israels svar på?

Vanligtvis när vi sitter i bilen så brukar vi poppa Ted Gärdestad - Jag vill ha en egen måne, på högsta volym med nedvevade rutor. Men för ett par veckor sedan, innan vi hittade Ted -skivan, så lyssnade vi på radio och till min stora förtjusning spelades Dana & the cookies - Kobi, vilket jag inte hade en aning om då och det tog ett tag innan vi fick tag på låten. Tänk va lite radio kan göra - nu har jag ett nytt favoritband!

Översatt info från deras hemsida: 
Dafna & the cookies (דפנה והעוגיות) bildades vintern 2004. Under de två första åren så spelade de på gatan i Tel aviv och på mindre klubbar. Efter det så spelade de in sitt debutalbum "Dafna & the cookies" och sedan följe det senaste albumet “מה שרצינו” (Vad vi ville) 2009. Musikstilen är allt från glam - gitarrrock, swing, polka - allt som kännetecknas av en kabaré med en fransk-rysk doft.

Myspace: http://www.myspace.com/oogiot
Hemsida: http://www.oogiot.com (hebreiska)

Petach Tikva Shuk och inget visum

Det var inte ett dugg dramatiskt igår på mötet om mitt visum. Eftersom att jag fortfarande väntar papper från Sverige så ville den trevliga tanten inte öppna våran fil ännu, med anledningen att om kompletteringen inte stämmer så måste hon neka mig visum. Hur som helst så verkade tanten se till vårt bästa och nu är det bara att invänta mina stämplade dokument.

När vi ändå var inne i city så passade vi på att besöka Petach Tikva Shuk - marknaden, vilket var på tiden då Moran inte har varit där sen hon var liten. Hon förvarnade mig om ett riktigt skithål så det blev lite av en chock när det visade sig att de totalrenoverat stället och det var helt klart den fräschade shuk jag hittills sett i Israel. Hade självklart inte med mig kameran men hittade detta: Open-Air market in petach tikvah, där jag också lånade bilderna.

Den gamla marknaden

Den nya marknaden

Dokumentärfilm om religiösa judar som valt att leva ut sin homosexualitet

Jag har tidigare skrivit om den gripande filmen Eyes Wide Open handlar om två homosexuella män i ett ortodoxt samhälle. Dokumentären Trembling before G-d tar upp samma ämne i den hårda verkligheten, där fokus ligger på problematiken som uppstår då man blandar extrem religion med samkönad kärlek. I denna dokumentär så får man följa de som har valt att kämpa för att balansera båda sidor och deras ständiga problem med att passa in i ett samhälle som fördömer deras sätt att leva. 


Gillar du temat?
Tidigare inlägg om filerna Eyes Wide Open och Ha'Sodot (The secrets):
Ortodoxa och det dar med gay

För tredje gången lyckades jag hamna i israelisk media

Jo, ännu en gång har jag på något sätt lyckats förevigas i israelisk media. Denna gång så handlar det om en artikel i COSMOPOLITAN på temat "kärlek över gränserna" och min flickvän intervjuas om vår - kanske inte helt vanliga - relation, som ett gott exempel på hur man lyckas. Jag är otroligt glad över att ha mitt livs kärlekshistoria förevigad i tryck, kanske något att lägga till i min visum-ansökan?

Förra sommaren var Israel och Sverige i blåsväder efter Aftonbladets artikel som anklagade Israel för att stjäla organ från döda palestinier. Denna gång så hade Israels störta webbtidning Ynet fått nys om att det befann sig svenska volontärer på min kibbutz och det slutade med en stor intervju och plåtning framför kossorna.


Som följd av artikeln i Ynet så började tv-kanaler ringa och vi blev erbjudna att sitta i morgonsoffan live. Det var lite för mycket och vi skulle även på en resa till Nazareth samma dag. Så det blev inte av, men däremot så gjorde en annan tv-kanal ett reportage om oss tre svenskar på det organiska fältet. Jag har fortfarande inte sett inslaget men det inkluderar idylliska intervjuer i skitiga arbetskläder framför blomsterbäddar och groteska klipp då vi står och planlöst hackar i jorden som andra slavarbetare i den värsta sommarhettan. Jag måste försöka få tag på videon.

Ortodoxa och det där med gay

Den religiösa delen av Israel är inte överväldigande, men den existerar, och den är ett problem i flera avseenden. De extremt ortodoxa områdena är väldigt avskilda från den moderna verkligheten vilket skapar samhällen som stänger ute omgivningen och lever efter egna regler.

Att vara homosexuell i ett extremt religiöst samhälle är uppenbart ingen frid och fröjd. Och att leva ut, en från normen avvikande sexuell läggning, är nära på en omöjlighet. Detta har skildrats i filmen Eyes Wide Open (עיניים פקוחות) som är en provokativ bild av manlig homosexualitet i ett ultra ortodoxt samhälle i Jerusalem.

Filmen otroligt gripande men samtidigt väldigt vinklad. Det sker många framsteg i de religiösa grupperna vad det gäller samkönad kärlek och det moderna samhällets influenser blir att mer påtagliga. Så i denna film blir det lite väl i extremaste laget. Men självklart är det ett viktigt problem att belysa och det gör Eyes Wide Open med råge. En snygg, tragisk och viktigt film.



Eyes Wide Open är inte ensam om temat och min personliga favorit i genren är det lesbiska dramat  The Secrets (Ha-Sodot הסודות), som belyser samma problem med ortodox homosexualitet. Även detta är som temat förutsäger en tung film, men inte mindre fantastisk för det. Se båda och försök att inte avskräckas. 

Rekord deltagande på Gay Pride i Tel Aviv

I fredags så var alla spår av krig som bortblåsta då Tel Aviv's gator fylldes med festglada bögar, flator, transor och annat löst folk. För trettonde året i rad firades Gay Pride i det heliga landet med ett rekord på ca 100000 deltagare.

Israel är det enda landet i mellanöstern som accepterar homosexualitet och hela Tel Aviv är känt som en populär bubbla för homosar. När jag först kom till Israel så blev jag väldigt förvånad över den framgångna utvecklingen vad det gäller HBT frågor och efter några helger på Tel Aviv's gayklubbar så bedömde jag stadens uteliv outstanding i jämförelse med Stockholms motsvarighet. Samma sak gäller Gay Pride där paraden avslutas med en enorm fest på stranden som sopar mattan med den svenska modellen à la inhägnat område som kräver inträde. FRI kärlek ska det vara. Dessutom är det ett stort plus med försäljning av 20 kronors Redbull & Vodka längs hela paradens rutt.

Lite dokumentation under vägen: