Ex-volontär

Redan på busstationen i Yokneam så hittade jag en ny volontär från England. Av ren medömkan så hjälpte jag henne att bära väskor och ge en tiominuters introduktion till volontärlivet på Hazorea. Jag blir alltid avundsjuk på nya volontärer och deras förväntansfulla förvirrade uppsyn. Att få uppleva allt det där igen för första gången. Men nu är jag en så kallad ex-volontär som alla de andra som ständigt kommer tillbaka för att hälsa på, skillnaden är att jag är här lite oftare än de andra.

Men jag är inte bitter över att vara ex-volontär. Faktum är att jag inte skulle kunna tänka mig att göra om det. Visst, att bo på kibbutzen har funderats över både en och två gånger, men inte volontär-träsket en gång till. Trotts att det var mitt bästa beslut någonsin - att släppa allt och åka till ett land de flesta avskyr för att testa ett annat typ av liv. Och nu sitter jag här, nästan 1,5 år senare och kan inte föreställa mig hur livet skulle sett ut om jag aldrig hittat hit.

Att komma tillbaka till kibbutzen är alltid lika fantastiskt och oftast har det inte hänt så mycket sen senast. Denna visit är dock ovanligt ovanlig då min kompis Aviad har bytt bostad från en studio till något som kan kallas hus med tre rum och kök. Att det påverkar mig beror på att jag alltid har spenderat väldigt mycekt tid i Aviads boning och det är även här jag naturligt bor när jag kommer för att häsla på. Nu skulle jag vilja påstå att även jag har fått ett nytt hem och jag är lika exalterad över att sätta upp affisher och planera den kommande rabatten. Jag har till och med ett eget rum, kan man säga, även om det ska delas med andra vänner som kommer på besök. Men det är ändå Aviads egna ord: "Look! Now you got you'r own room!"

Mannen, myten, legenden - Aviad Levy.

Det nya huset - under process.