Tillslut, efter tusen fram och tillbaka sa sager jag att hon far komma hit. Att aka till universitetet blir bara annu konstigare. Sa vi mots vid AM:PM. Hon vill kopa mig en kaffe, jag gillar kaffe, sa vi gar fram och tillbaka pa den langa gatan med take away-muggar i duggregn. Oppnar upp, trippar pa.
Forsker verkligen forklara att jag alltid gar vilse. Som forra gangen jag skulle till Allenby och virrade runt pa en motvag i nagon timma. Jag vill inte ga till Allenby sa nar korsningen kommer vander jag om och gar tillbaka till AM:PM. Koper mjolk och cigaretter. Lagenheten ar svart, Heleit sover och ingenting har flyttat pa sig. En stor svart tv och mina smutsiga strumpor.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar